Bibelsyn

Började i veckan fundera över hur man som kristen tolkar bibeln.
Vissa är bokstavtolkande och tar allt som står i bibeln bokstavligt. Bland dessa finns(som jag fattar det) kvinnopräst motståndare, hbtq motståndare mfl.

Vad jag anser är om att tolka bibeln är detta:
När Gamla Testamentet skrevs så fanns det inga kristna. Det som vi kallar Gamla Testamentet,
är judarnas historia, men också vår historia.
Men sen föddes Jesus, som Guds son, för att förlåta våra synder och, enligt mig, föra religionen i en
ny riktning. Dom som valde att följa och tro på Jesus som Guds son och Messias, började kalla sig kristna.
Dom som valde att inte tro att Jesus var Messias, dom fortsatte vara judar. Tycker inte att det behöver vara
mer komplicerat än så, sen hände det ju massa andra saker också, men det ska jag inte gå in på nu.

Tillbaka till min syn på bibelsyn.
Jesus kom ju en ett kärleksbudskap, att älska din nästa och du ska till och med älska din fiende.
Jag anser att som kristen är det det man ska följa. Man ska lägga störst vikt vid vad Jesus säger.
Om man känner att man vill lägga störst vikt vid Gamla Testamentet, så kanske det inte är kristen man
ska titulera sig som.
Jag anser att man ska läsa och försöka förstå Nya Testamentet, som ju är det kristna testamentet,
men för att förstå var vi kommer ifrån, så kanske man måste läsa Gamla Testamentet också.
Men det betyder inte att man bokstavligen ska tolka bägge testamenten, för i min värld blir
det så lite snurrigt, eftersom jag tycker att dom talar mot varandra.

Varför jag har funderat kring detta är att jag just har börjat läsa på teologiprogrammet och
diskussioner har kommit upp, både hos mig själv och mellan andra människor.
Jag tycker att alla ska vara välkomna i kyrkan, och då menar jag ALLA. Svenska kyrkan,
som jag hoppas på att få jobba för, är enligt mig en öppen kyrka, där alla som vill ska kunna känna
att dom är välkomna. Detta oberoende vem man är kär i eller vad man tror på. För alla ska ha någonstans
där man vet att man alltid är välkommen och varför skulle inte det kunna vara i Svenska kyrkan?
Sen får man ju tåla att kyrkan pratar om Gud och Jesus, för det är ju där man ska göra det. På samma
sätt som att man vet att när man får sopplunch av Frälsningsarmén, så ingår det andakt och sång.

Det kommer säkert komma många fler funderingar från mig under dom år som kommer.
Vi går igenom mycket och jag lär mig massor, men samtidigt blir jag tvingad att omvärdera det
jag tror och hitta nya infallsvinklar på saker. Allt är jättespännande och väldigt intressant.
Men kurserna går jättefort och det är mycket vi ska lära oss på kort tid, men förhoppningsvis kommer
jag har att hinna reflektera lite iallafall. Annars får jag ta sommaren på mig och gå igenom allt som
har pressats in i mitt huvud.

Men det var iallafall en liten rivstart av bloggen, som har legat nere i ett år. Förhoppningen är väl att
det ska hålla i sig, men man vet aldrig, det är ju så mycket annat som ska hinnas med dom närmaste
månaderna. Men jag lovar att iallafall försöka skriva nått varje vecka.

Bye//M